I slutet av 2024 visade en rapport att över 61 000 niondeklassare de senaste nio åren inte klarat läsförståelsen i de nationella proven. Resultatet tolkas olika, en del lärare och forskare menar att det är provens utformning som är orsaken medan andra oroas över elevernas sjunkande läskompetens.
En av dem är Fredrik Sandström, lärare och krönikör i tidningen Vi Lärare. Han är chockad över att så många elever inte klarar provet och menar att skolan har misslyckats med att ge dem de verktyg de behöver i tidig ålder för att klara av läsförståelsen.
Antalet underkända per år har varierat, den högsta siffran kommer från läsåret 2021/2022 med hela 17 575 underkända elever.
Varför misslyckas så många och vad är lösningen?
Fredrik Sandström, liksom flera professorer och experter pekar på att en orsak är att lärare och elever undviker att arbeta med längre och mer komplexa texter, vilket är nödvändigt för att bygga upp en god läsförståelse. Man poängterar också att god läsförståelse inte är något som uppstår på en gång utan att grunden måste läggas i tidig ålder, något som inte verkar göras i dag. Lärarna måste helt enkelt börja ställa högre krav.
Ytterligare en viktig faktor är den ökande digitaliseringen som har lett till att många väljer bort att läsa sig fram till en lösning för att i stället till exempel titta på en video som visar hur man ska lösa problemet.
På grund av digitaliseringen väljer också många vårdnadshavare att från tidig ålder låta barnen lyssna på sagor eller titta på en skärm i stället för att läsa för dem ur en bok. Forskning visar att sagoläsning för barn är en kraftfull metod för att förbättra deras läsförståelse och språkliga utveckling.
Barn som får höra sagor och andra texter lästa för sig regelbundet utvecklar ett betydligt större ordförråd än barn som inte blir lästa för. Skillnaden kan vara dramatisk och ha långsiktiga effekter. Här är några insikter från studier:
- En studie som gjordes i USA 1995 visade att barn som blir regelbundet lästa för eller har rika språkliga interaktioner kan höra upp till 30 miljoner fler ord innan de börjar skolan jämfört med barn i språkligt fattigare miljöer.
- Vid fyra års ålder kan barn som regelbundet blir lästa för ha tillgång till ett ordförråd som är upp till 50 procent större än jämnåriga som inte har samma språkliga stimulans.
- När vuxna läser böcker för barn introduceras ord som inte alltid används i vardagligt tal. Sagor och berättelser innehåller mer varierat och avancerat språk än det som förekommer i samtal.
- Genom att höra ord i ett sammanhang får barn en djupare förståelse för betydelser och hur orden används.
Vad är läsförståelse?
Läsförståelse är förmågan att läsa, tolka och förstå en text. Det handlar inte bara om att avkoda orden eller att läsa dem högt, utan om att verkligen kunna uppfatta textens budskap, mening och sammanhang.
Läsförståelse innefattar flera olika aspekter, till exempel:
- Ord- och begreppsförståelse: Att känna till och förstå de ord som används i texten. Om vissa ord är okända kan det påverka förmågan att förstå helheten.
- Sammanhangsförståelse: Att kunna se sambanden mellan meningar, stycken och textens övergripande budskap. Det kan också innebära att dra slutsatser utifrån det som inte uttrycks direkt i texten.
- Syfte och perspektiv: Att förstå varför texten är skriven, vilket budskap författaren vill förmedla, och hur den är strukturerad.
- Att tolka mellan raderna: Läsförståelse innebär också att kunna tolka underförstådda budskap, läsa mellan raderna och förstå textens djupare betydelse.
- Analys och kritiskt tänkande: Att kunna analysera texten, jämföra den med annan information och reflektera över innehållet, till exempel om texten är trovärdig eller partisk.
