Just nu så är det barn från resurssvaga hem som drabbas hårdast av dagens skola – eftersom att de inte får rätt stöd tidigt. Ett tydligt system med nivåkontroller kan istället se till att alla barn får rätt insatser, oavsett bakgrund. Genom att lägga resurser tidigt på stöd så kan vi minska skillnader mellan elever från olika bakgrunder. 

Individanpassad undervisning är en viktigt del av vår reform – vi säger inte att alla ska gå om. Snarare så säger vi att rätt stöd ska ges vid rätt tidpunkt. Extra stöd i vanliga klasser fungerar ibland, men vi ser att många ändå går ut skolan utan tillräckliga kunskaper. Länder med bra skolsystem såsom Finland och Tyskland använder både nivåanpassning och individanpassning för att maximera eleverenas möjligheter. 

Att låta elever misslyckas och behöva extra stöd senare i skolan är ännu dyrare än att ge rätt insatser tidigt. Om vi istället satsar på en mer strukturerad skola kan vi minska kostnader för specialundervisning och stödundervisning längre fram. Vi kan även använda befintliga resurser mer effektivt genom att fokusera på tidiga insatser och individanpassning.

Dagens skolsystem skapar redan stress genom att elever tvingas gå vidare även om de inte förstår ämnet – vilket leder till att de halkar efter ännu mer. Ett test i slutet av året ger tydliga mål och trygghet, så att både elever och föräldrar vet vad som krävs. I Finland, som ofta hyllas för sitt skolsystem, så har man tydliga kunskapskontroller som skapar trygghet snarare än stress.

Vi håller helt med om att barn utvecklas olika – därför behöver vi ett system som tar hänsyn till det. Att tvinga alla att följa samma tidslinje är mer problematiskt än att låta vissa barn ta längre tid på sig. Målet är att barn ska få rätt stöd för att lyckas – inte att ”straffas” genom att gå om, utan att ges en chans att lära sig i sin egen takt.

Testerna är bara en del av en större reform – de ska användas för att identifiera vilka elever som behöver extra stöd, inte som ett ”straff”. Att låta elever gå vidare trots att de saknar grundläggande kunskaper anser vi också som en form av misslyckad pedagogik. Vi behöver en balans mellan kunskapskontroll och anpassad undervisning. Testerna hjälper oss att säkerställa att eleverna verkligen lär sig det de behöver.

Kort svar – nej. Här är några punkter till varför:

• Det är mer stigmatiserande att släpgga igenom elever som inte klarar grundläggande nivåer och sedan se dem misslyckas i högstadiet och gymnasiet.
• Vi vill inte skapa en uppdelning mellan ”bra” och ”dåliga” elever – vi vill ge alla rätt stöd i rätt tid.
• Om elever får den hjälp de behöver från början så kan vi undvika att de halkar efter och tappar motivation längre fram.
• I andra länder, t.ex. Tyskland, så har nivåanpassning lett till bättre resultat för elever med svårigheter.