Mobiltelefoner, surfplattor, datorer och tv är idag en naturlig del av många barns vardag. Vi tittar på film, kommunicerar, söker information och spelar spel på våra skärmar. Mediemyndighetens rapport Småungar & medier 2025 visar att användningen av olika medier ökar med barnens ålder och att spel är en del av vardagen för många barn.
Diskussionen om barns skärmtid handlar ofta om hur många minuter eller timmar ett barn sitter framför en skärm. Det är en viktig diskussion, inte minst eftersom skärmtiden inte får konkurrera ut sådant som sömn, fysisk aktivitet, skolarbete eller umgänge. Folkhälsomyndigheten rekommenderar exempelvis att barn mellan 6 och 12 år begränsar skärmanvändningen på fritiden till omkring en till två timmar om dagen.
Men det finns också en annan fråga som är värd att ställa. Vad gör barnen under tiden de faktiskt sitter framför skärmen?
Spel för barn kan vara mer än underhållning
Att spela är för många barn framför allt något roligt. Man får klara utmaningar, samla poäng, upptäcka nya saker och försöka igen när något inte går som man tänkt sig. Just den motivationen går också att använda för att skapa spel där lek och lärande får mötas.
Ett spel behöver inte ersätta böcker, undervisning, fysisk lek eller andra aktiviteter för att kunna bidra med något positivt. Det kan i stället fungera som ett komplement. Om barnet ändå vill spela kan en del av den tiden användas till spel där barnet behöver läsa, räkna, lösa problem, träna sitt minne eller lära sig något nytt för att komma vidare.
Det är en viktig skillnad. Diskussionen behöver alltså inte bara handla om skärm eller inte skärm, utan också om vilket innehåll vi erbjuder barn när skärmen väl används.
Svenska barn läser allt mindre
Frågan blir extra relevant när vi tittar på utvecklingen i den svenska skolan. Aktiv Skola har under de senaste åren uppmärksammat flera rapporter och undersökningar som pekar på problem med barns läsning och läsförståelse.
Vi har bland annat skrivit om att barn läser mindre i skolan, de dåliga resultaten i de nationella proven och den negativa utvecklingen i Pisaundersökningen. Det handlar om olika undersökningar och olika åldersgrupper, men tillsammans pekar de på vikten av att barn tidigt får möjlighet att utveckla sitt språk och sina kunskaper.
Det betyder naturligtvis inte att ett spel är lösningen på problemen med svensk skola. Barn behöver böcker, undervisning och kunniga lärare. Men om spel redan är en del av många barns vardag finns det också anledning att fundera på hur vi kan göra en del av spelandet mer meningsfullt.
Kan vi skapa spel för barn där lek och lärande är i fokus?
När lek blir en del av lärandet
Inlärning behöver inte alltid kännas som en lektion. Tvärtom kan lek vara ett sätt att väcka nyfikenhet och få barnet att vilja försöka en gång till.
Ett mattetal kanske känns mindre som en uppgift när det behöver lösas för att komma vidare i ett spel. Bokstäver och ord kan bli något barnet aktivt arbetar med i stället för något som bara finns på ett papper. Ett minnesspel kan samtidigt träna koncentrationen och problemlösningen.
Det är här pedagogiska spel för barn kan fylla en funktion. Barnet spelar för att det är roligt, men längs vägen får det också möjlighet att träna på olika färdigheter.
Därför skapade Aktiv Skola Bondgården
Det är också en av tankarna bakom Aktiv Skolas spel Bondgården. Vi ville skapa ett gratis spel för barn där det roliga med att spela kombineras med möjligheten att lära sig och utvecklas.
Bondgården är kostnadsfritt, annonsfritt och utvecklat för barn från förskoleklass till årskurs 3. Spelet fungerar på dator, surfplatta och mobil och kan användas både hemma och som ett pedagogiskt komplement i skolan.
På Bondgården finns flera olika platser att upptäcka. I Matteladan får barn träna på bland annat addition, subtraktion, multiplikation och division. I Språkstugan ligger fokus på språk, där barnet bland annat får arbeta med stavning, bokstäver samt läs- och hörförståelse. Lekdammen innehåller utmaningar med fokus på bland annat minne och problemlösning, medan Hälsohuset låter barn lära sig mer om kost och hälsa genom olika minispel.
Tanken är enkel. Barnet ska vilja spela för att det är roligt, samtidigt som det får möjlighet att träna på sådant som det har nytta av även utanför spelet.
Skärmtid behöver också innehålla pauser
Att ett spel är pedagogiskt innebär inte att barnet ska sitta framför skärmen hur länge som helst. Folkhälsomyndigheten betonar vikten av balans, där skärmanvändning inte ska tränga undan sådant som sömn, rörelse, skola och andra viktiga delar av barns vardag.
Därför har vi också valt att bygga in rörelsepauser i Bondgården. Efter 15 minuters spelande pausas spelet automatiskt och barnet uppmuntras att resa sig och röra på sig innan det fortsätter.
För oss är det en viktig del av helheten. Målet är inte att få barn att tillbringa mer tid framför skärmen. Målet är att skapa ett bättre alternativ under en del av den tid som barn redan ägnar åt digitala aktiviteter.
Vad spelar våra barn?
Skärmar och spel kommer med största sannolikhet fortsätta vara en del av barns vardag. Därför behöver samtalet handla både om hur länge barn sitter framför skärmen och vad de faktiskt gör där.
Alla spel behöver inte vara pedagogiska och all skärmtid behöver inte handla om lärande. Barn ska självklart också få spela bara för att det är roligt. Men om vi kan skapa fler alternativ där barn får ha kul samtidigt som de läser, räknar, tänker och löser problem tycker vi att det är något positivt.
För kanske behöver frågan ibland förändras från ”Hur får vi barn att sluta spela?” till ”Vad kan barn få med sig medan de spelar?”
Det är precis där vi vill att Bondgården ska finnas.
Ett spel för barn där lek och lärande är i fokus.
