Nyhetsarkiv
En omfattande internationell undersökning från UNICEF, ECPAT International och INTERPOL visar att omkring 20 miljoner barn i åldern 12–17 år har utsatts för sexuella övergrepp eller exploatering med hjälp av digital teknik under ett år. Det motsvarar ungefär vart femte internetanvändande barn i de 21 undersökta länderna. Ännu mer oroande är att fyra av tio övergreppsfall aldrig berättas för någon.
Barn och unga tillbringar en stor del av sin vardag på nätet. De spelar, kommunicerar med vänner, tittar på filmer och lär känna nya människor. Men samma digitala miljöer som erbjuder gemenskap och underhållning kan också utnyttjas av personer som vill utsätta barn för sexuella övergrepp.
I rapporten Through Children’s Eyes – How digital technologies enable child sexual abuse presenteras resultaten från forskningsprojektet Disrupting Harm, där omkring 21 000 barn i 21 länder har deltagit. Undersökningen är en av de mest omfattande i sin kategori och ger en allvarlig bild av barns utsatthet på nätet.
Miljontals barn utsätts för sexuella kontaktförsök och utpressning
Rapporten visar att omkring 15 miljoner barn i åldern 12–17 år har fått oönskade sexuella bilder eller filmer skickade till sig under en tolvmånadersperiod. Samtidigt uppskattas nio miljoner barn ha blivit uppmanade att delta i sexuella samtal eller dela sexuella bilder och filmer mot sin vilja.
Ytterligare 5,5 miljoner barn uppskattas ha erbjudits pengar eller presenter i utbyte mot sexuella bilder eller sexuell kontakt. Omkring fyra miljoner barn har fått sexuella bilder på sig själva spridda utan sitt samtycke.
I de nio länder där ytterligare frågor ställdes uppskattas 1,5 miljoner barn ha utsatts för hot eller utpressning för att delta i sexuella aktiviteter. Av dessa hade omkring 1,2 miljoner hotats med att sexuella bilder eller filmer skulle spridas.
Sociala medier och onlinespel är vanliga miljöer för övergrepp
Enligt rapporten inträffade nästan 60 procent av de undersökta övergreppsfallen på sociala medier, medan 14 procent skedde i onlinespel.
Bland de övergreppsfall som rapporterades på sociala medier förekom följande plattformar:
- Facebook: 50 procent
- WhatsApp: 29 procent
- Instagram: 24 procent
- Snapchat: 13 procent
- TikTok: 12 procent
Flera plattformar kunde förekomma i samma fall, vilket innebär att procentsatserna inte alltid uppgår till 100 procent.
Det innebär inte att en viss plattform automatiskt är farligare än en annan, men statistiken visar hur vanliga digitala tjänster kan användas för att komma i kontakt med barn.
Föräldrar behöver därför känna till vilka appar och spel deras barn använder, hur kommunikationen fungerar och vilka möjligheter det finns för andra användare att ta kontakt med dem.
Fyra av tio övergreppsfall berättas aldrig för någon
En av rapportens mest oroande slutsatser handlar om barnens tystnad.
I 41 procent av de undersökta övergreppsfallen hade barnet inte berättat om händelsen för någon. Färre än en procent av fallen hade rapporterats till polis, socialarbetare eller stödlinje.
När forskarna undersökte varför barnen inte berättade uppgav 25 procent att de inte visste vem de skulle vända sig till. Ytterligare 18 procent angav att de kände skam eller var generade, medan 13 procent inte ansåg att händelsen var tillräckligt allvarlig för att berätta om.
Rapporten beskriver också hur vissa barn är rädda för vuxnas reaktioner. De oroar sig för att bli skuldbelagda, bestraffade eller förlora tillgången till sina mobiltelefoner och sociala medier. Det här är något vi vuxna behöver ta på största allvar. Om barn tror att de riskerar att bli straffade för att de berättar om något obehagligt kan det bli ännu svårare för dem att söka hjälp.
Vi behöver skapa en miljö där barn vågar berätta, även när de känner skam, oro eller tror att de själva har gjort något fel.
Övergreppen kan få allvarliga konsekvenser för barnens psykiska hälsa
Rapporten visar även tydliga samband mellan sexuella övergrepp som möjliggörs av digital teknik och psykisk ohälsa.
Barn som hade utsatts rapporterade fyra gånger så hög sannolikhet för självmordstankar och självmordsrelaterade beteenden jämfört med jämnåriga som inte hade utsatts. Sannolikheten för självskadebeteende var också fyra gånger så hög, samtidigt som de rapporterade ångestnivåerna låg omkring 11 procentenheter högre.
Det handlar om samband, inte om att forskningen har fastställt att övergreppen ensamma orsakat dessa konsekvenser. Resultaten visar ändå hur allvarligt barnens utsatthet måste tas.
Konsekvenserna kan dessutom följa med in i skolan. Rädsla för att bilder ska spridas, oro över vad andra vet och svårigheter att känna tillit kan påverka både relationer, trygghet och skolgång. Ett sexuellt övergrepp som sker på nätet stannar inte nödvändigtvis där. För barnet kan konsekvenserna påverka hela vardagen.
Vi vuxna måste ta ett större ansvar
Rapportens slutsatser är tydliga. Ansvaret för att förebygga sexuella övergrepp får inte läggas på barnen själva. Teknikföretag behöver utveckla säkrare plattformar, myndigheter behöver effektiva verktyg för att bekämpa övergrepp och vuxna i barns närhet måste ha kunskap om riskerna.
Men det handlar också om något så grundläggande som att vi behöver prata med våra barn.
Vi behöver visa intresse för deras digitala vardag, förstå hur deras spel och sociala medier fungerar och våga prata om grooming, manipulation, sexuella kontaktförsök och gränser. Framför allt behöver barn veta att de alltid kan vända sig till en vuxen om något känns fel.
På Aktiv Skola arbetar vi för att öka kunskapen om barns trygghet på nätet, bland annat genom vår föreläsning Nätsmart. Genom att utbilda barn, föräldrar och skolpersonal vill vi bidra till att fler känner igen varningssignaler, förstår hur grooming kan gå till och vet hur de ska agera när ett barn behöver hjälp.
Det är inte barnen som ska behöva bära ansvaret för att skydda sig mot sexuella förövare.
Det ansvaret ligger hos oss vuxna.
Källa: UNICEF Innocenti, ECPAT International och INTERPOL, Through Children’s Eyes – How digital technologies enable child sexual abuse, forskningsprojektet Disrupting Harm.
Om undersökningen: Rapporten bygger på data från cirka 21 000 internetanvändande barn mellan 12 och 17 år i 21 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa. Uppgifterna samlades in under olika perioder mellan 2020 och 2025. Sverige ingår inte i studien. Statistiken omfattar flera former av digitalt möjliggjorda sexuella övergrepp och exploatering, inte enbart grooming.