Centerpartiet
Rörelse är viktigt och skolgården ska stimulera till både rörelse och lärande. Ansvaret ligger hos huvudmannen som tillsammans med elever och föräldrar ska utforma en skolgård som passar just deras behov. Elevers delaktighet skapar dessutom en ansvarskänsla för skolgården.
Kristdemokraterna
Skolgårdens utformning är jätteviktig för att stimulera barn till att röra sig på rasterna. Man vet att barn som rör på sig presterar bättre i skolan. Därför har Kristdemokraterna föreslagit att man ska utöka antalet idrottstimmar i skolan. Men idrottstimmarna är inte allt och inte tillräckliga för att barn ska få den motion som krävs för att må bra. Därför är det viktigt att rasterna utnyttjas till lek och rörelse. Hur skolgården ser ut rent fysiskt spelar roll men också att man uppmuntrar till klassgemensamma lekar med mera. Skolor har möjlighet att låsa in mobiler under dagen, också det stimulerar till mer rörelse. Det ligger på de olika kommunerna att prioritera i skolfrågor, därför har vi inga särskilda resurser avsatta för just skolgårdar.
Liberalerna
Skolgårdar och skolbyggnaderna är ett kommunalt ansvar. Den fysiska skolmiljöns betydelse för lärandet bör dock uppmärksammas mer. De skolbyggnader som uppfördes runt förrförra sekelskiftet manifesterade idén om att här bedrivs kunskap och bildning. Det var storslagna byggnader där till exempel Norra Latin byggdes i nyrenässansstil efter den kände arkitekten Helgo Zetterwall och invigdes 1880 i närvaro av bland andra kung Oscar II och prins Eugen. Om skolan ska återfå sin status måste byggnaderna också återfå sin roll som den stolta byggnad i varje stad eller stadsdel som visar att här bedrivs kunskap och bildning av högsta klass. Flera av Liberalernas kommunpolitiker arbetar hårt i sina kommuner för att få fram pengar till upprustning av skollokaler och skolgårdar.
Miljöpartiet
Skolgården och utemiljön är en mycket viktig del i elevernas arbetsmiljö. Utemiljön bör utformas så att den främjar lek, rörelse och lärande och kan användas i pedagogiken. Gröna skolgårdar ger flera positiva effekter för barnen: förbättrad koncentration och motorik och färre sjukdagar. Skolträdgårdar ger också god möjlighet att använda maten som ett pedagogiskt instrument för kunskapen om hur vi fungerar som biologiska varelser och hur mat produceras. Därför arbetar Miljöpartiet lokalt i många kommuner för att ersätta asfalt med grönytor, träd och trädgårdar.
Det finns förbättringar att göra även i rikspolitiken. Plan- och bygglagen föreskriver att det på en skolas tomt eller i närheten av den ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, och Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Men förskolor och skolor uppförs trots det ibland helt eller delvis utan friytor. Kommunerna ser ut att tolka plan- och bygglagen och Boverkets riktlinjer och råd på olika sätt. Därför är det positivt att det nu pågår en kartläggning av barns och ungas tillgång till utemiljöer vid grundskolor. Vi bedömer att en ny vägledning behöver tas fram för kommuner och andra huvudmän för att förbättra såväl inomhus- som utomhusmiljön på skolor och förskolor.
Moderaterna
Svenska skolgårdar ska vara anpassade för att barn ska kunna röra på sig, få frisk luft och kunna leka. Fysisk aktivitet är viktigt både för det fysiska och psykiska välmåendet. Moderatledda kommuner arbetar aktivt med att alla skolor ska ha ändamålsenliga skolgårdar. På nationell nivå vill Moderaterna ställa högre krav på Sveriges skolor, oavsett huvudman. Dessutom vill vi införa mer fysisk rörlighet på schemat och vi har drivit på den socialdemokratiskt ledda regeringen att utöka antalet idrottstimmar på schemat.
Socialdemokraterna
Pedagogiskt genomtänkta skollokaler och utemiljöer är viktiga för inlärning, välmående och daglig rörelse. Många skolor har stora behov av upprustning, och nya investeringar behöver göras nu och framöver. I grunden är detta dock en fråga (som bör prioriteras) för kommunala och fristående huvudmän. Trots detta har den socialdemokratiskt ledda regeringen sett att behoven är stora och i vissa fall akuta, varför vi bara under 2018 satsar 680 miljoner från staten för upprustning av skollokaler och pedagogiska utemiljöer. Det är en satsning som samtliga borgerliga partier helt avvisar eller kraftigt drar ner på i sina budgetmotioner, vilket vi tycker är beklagligt.
Sverigedemokraterna
Skolgårdar är högt prioriterade. Lekyta och möjligheten att röra på sig är grunden för rörelse. Med ett förstatligande av faciliteter kan vi skapa likvärdighet över hela Sverige, och skolorna sitter inte i klorna på kommunernas dåligt skötta budget.
Vänsterpartiet
Under den gångna mandatperioden har Vänsterpartiet haft ett budgetsamarbete med regeringen. I arbetet med budgeten har Vänsterpartiet prioriterat att driva krav som innebär ett mer jämlikt Sverige. Exempel på satsningar på skolans område är ett riktat stöd till att upprusta skolgårdar, och vi ställer oss inte främmande för att göra fler liknande satsningar även i framtiden.