Lusfröken, skolsyster, skolsjuksköterska – en historisk tillbakablick på skolhälsovården

När jag var liten stod man på led i linne och underbyxor för att få komma in till skolsystern eller skoldoktorn och bli godkänd. Sedan dess har mycket förändrats och förbättrats inom skolhälsan, men vi börjar från början.

Läroverken var först med att införa skolhälsovård, redan på 1830-talet, och inspirationen kom från Tyskland. 1868 beräknas de flesta läroverk i Sverige ha haft skolhälsovård och tio år senare kom den första föreskriften om skolläkare i läroverksstadgan. Framför allt nådde den pojkar från medel- och överklasshem, eftersom det var de som gick i de statliga eller kommunala läroverken.

Den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm och kallades av barnen för ”lusfröken”. Hennes uppgift var att spåra och hantera ohyra hos barnen, närvara vid skolläkarens mottagning, följa barn till sjukhus och att ge barn behandling i hemmet på läkarens ordinationer.

Skolhälsovården har sedan dess haft en stark ställning i Sverige. Den startade under en tid då medicinen och den naturvetenskapliga kunskapen stod mycket högt i kurs, och tilltron var stor till att man med ny, objektiv kunskap om medicin, psykologi och fysiologi skulle kunna lösa många av samhällets problem.

Jag är glad och stolt över att vara en liten del av denna viktiga samhällsinstitution.