Ett meddelande. En ny kontakt. Någon som verkar vara jämnårig och vill lära känna dig. Det kan vara början på något betydligt allvarligare. SVT rapporterar om hur så kallad sextortion, sexuell utpressning, riktad mot barn ökar. Både polisen och barnrättsorganisationen Ecpat beskriver en utveckling där framför allt unga pojkar utsätts för ekonomiskt motiverad sextortion. Polisen Syd uppger att de har haft ärenden med barn från tio års ålder.
Det kan börja som en helt vanlig konversation
Tillvägagångssättet kan se olika ut, men kontakten kan börja på plattformar där barn redan befinner sig – i sociala medier, appar eller spel. En pojke kan exempelvis börja prata med någon han tror är en jämnårig tjej. Kontakten blir mer personlig och flirtig, personen skickar en bild och ber barnet att göra samma sak tillbaka. När barnet väl skickat en nakenbild förändras situationen. Bakom kontot kan det finnas en helt annan person och bilden används sedan för att hota barnet: betala pengar, annars skickas bilden till familj, vänner eller klasskamrater. Att betala en gång behöver dessutom inte innebära att hoten upphör. Enligt polisen kan förövaren istället återkomma och kräva ännu mer pengar.
Det här visar återigen varför vuxenvärlden måste förstå barns digitala vardag. Barnens liv på nätet är inte separerat från livet utanför skärmen. Där finns kompisarna, spelen, relationerna och gemenskapen – men också personer som medvetet söker efter barn att manipulera och utnyttja. Polisen beskriver för SVT hur förövarna finns på de plattformar som barn använder och pekar samtidigt på bristande vuxennärvaro på nätet. Det är en fråga som vi på Aktiv Skola återkommer till i vårt arbete med Nätsmart. Vi vuxna behöver inte kunna allt om varje ny app eller trend, men vi behöver vara nyfikna på barnens digitala liv och skapa en relation där barnet vågar komma till oss när någonting känns fel.
AI förändrar förutsättningarna
Utvecklingen av AI gör också situationen mer komplicerad. Polisen uppger att förövare använder AI-genererade bilder för att exempelvis föreställa en jämnårig person och på så sätt göra kontakten mer trovärdig. AI kan också användas för att manipulera vanliga bilder. En helt påklädd bild på ett barn kan förändras så att barnet framställs naket eller i en sexuell situation. Det innebär att diskussionen inte längre enbart kan handla om att barn ska vara försiktiga med vilka bilder de själva skickar. Tekniken har förändrat förutsättningarna och vuxenvärldens kunskap behöver följa med.
Skuld och skam får aldrig läggas på barnet
En av de största utmaningarna är att många utsatta barn inte berättar. Polisen pekar på att skuld och skam bidrar till ett stort mörkertal. Barnet kan vara rädd för vad föräldrarna ska säga, skämmas över bilden eller känna att situationen är självförvållad. Där behöver vuxenvärlden vara väldigt tydlig. Ett barn som har blivit manipulerat, hotat eller utpressat är utsatt. Att reagera med ilska och frågor om varför barnet skickade bilden riskerar att göra tröskeln ännu högre för nästa barn att våga berätta. Barn behöver istället veta redan innan något händer att de alltid kan komma till en vuxen – även om de har gjort något de ångrar.
Vi på Aktiv Skola arbetar för att öka kunskapen om grooming och andra risker som barn och unga kan möta på nätet. Men samtalen behöver också fortsätta hemma och i skolan. Fråga inte bara hur dagen i skolan har varit. Fråga vilka barnet spelar med, vilka de pratar med på Snapchat, TikTok eller andra plattformar, om vad som händer i gruppchattarna och om någon har skrivit något som känts konstigt eller obehagligt. Inte som ett förhör, utan som en naturlig del av att vara närvarande i barnets liv.
Anmäl dig till Nätsmart här!
SVTs Artikel
