Praktiskt exempel på hur KID-avdraget skulle kunna fungera:
Ensamstående mamma med två barn, ett barn spelar handboll och ett barn spelar fotboll. Den senaste deklarerade inkomsten var 230 000 kronor.
Barnen börjar i föreningen och föreningen säljer till föräldern den begagnade och insamlade utrustning som barnen behöver för att kunna delta på lika villkor. Summan för varje barns utrustning blir 1 200 kronor, därutöver tillkommer medlemsavgiften på 700 kronor – totalsumman per barn blir då 1 900 kronor.
Föreningen tar mammans personuppgifter och registrerar totalsumma och personnummer hos Skatteverket. Föreningen får direkt information via den digitala inloggningen om vilket avdrag som ska göras på fakturan som ställs till föräldern. Informationen registreras även hos Skatteverket. I detta fall får mamman betala 190 kronor per barn, och klubben får ersättning av staten för resterande 1 710 kronor. För att undvika eventuellt felaktigt utnyttjande från föreningarnas sida och säkerställa att barnen deltar på träningar kan Skatteverket även göra kontroller genom samkörning av register från kommunernas registrerade aktivitetsstöd.
Medianlönen i Sverige 2020 var 32 400 kronor, vilket innebär en årsinkomst på 388 800 kr/år och hushåll.
Om man tjänar:
Under 60 procent av medianlönen: 233 280/år och hushåll (19 440 kr/månad)
ges 90 procent KID-avdrag av totalkostnaden
60-80 procent av medianlönen: 233 281 kr/år och hushåll-311 040 kr/år och hushåll (19 441 kr-25 920 kr/månad)
ges 75 procent KID–avdrag av totalkostnaden
80-100 procent av medianlönen: 311 041 kr/år och hushåll-388 800 kr/år och hushåll (25 921 kr-32 400 kr/månad)
ges 50 procent KID-avdrag av totalkostnaden
Över medianlön upp till åtta prisbasbelopp: 388 800 kr/år och hushåll-571 200 kr/år och hushåll (32 401 kr-47 600 kr)
ges 25 procent KID-avdrag av totalkostnaden
Förslaget kan leda till viss ökad administration för klubbarna, men å andra sidan ökar intäkterna på grund av ökat deltagande.
